Sadsmiles (b)loggbok

Lämnade in min cykel på reparation i måndags och fick tillbaka den igår tisdag, snabba bud på cykelfirman med andra ord.

De hade gjort lite småsaker med den men det som de främst hade gjort var att fixa mina bromsar. Innan så hade jag nästa noll bromseffekt när jag bromsade, bromsade var så utslitna. Nu funkar de perfekt, nästan för bra. När jag på vägen hem tog en runda för att testköra så var jag på väg ner för en backe som är lagom brant, mitt i backen så ska jag svänga av ner på en liten stigliknade sak. Kom på det i sista sekund och drog till båda bromsarna på max. Var van med att det skulle innebära att cykeln saknade ner en aning. Men nu med fräscha bromsar så blev det nästan tvärstopp och jag fick lite sladd på bakhjulet. Det lär nog ta en tag innan jag lär mig att bromsarna tar nu.

Var ute på en länge cykeltur idag igen. Skulle gärna vara ute någon timme till och cykla men jag hade problem med bakhjulet så jag vågade inte.

Det är så underbart skönt att trampa på för fullt i flera timmar, kroppen mår så himla bra efter det.

Nåja, bra och bra, känner mig trött lite lätt sliten i kroppen (men pigg i huvudet) och dessutom så har jag rejält ont i aktern av kroppen. Min sadel är inte gjort för att sitta på i flera timmar i sträck.

Kände mig väldigt trött och hängig under nästan hela dagen idag. Då fanns det bara en sak att göra för att råda bot på det, nämligen att kasta sig upp på cykelsadeln och cykla en bra stund. Nu snackar jag inte om att cykla på ett normalt sätt utan att trampa på så mycket man bara orkar.

Det hjälpte faktiskt, piggnade till av det. Det enda i nackdelsväg som uppstod var att jag kände mig lite smått illamående ett tag men då var det bara att ta några djupa andetag, sänka hastigheten en aning en stund och dricka lite vatten. Sen så var jag pigg igen. En annan nackdel var att jag blev bra svettig, flickvännen min undrade om jag hade badat när jag kom hem. Fast det är ju bara skönt att svettas rejält.

Själv har jag problem att springa runt sjön här hemma, det är 1,8 kilometer. Det är inte så mycket på grund av en sviktande kondition utan det beror på ett trasigt knä.

Därför så blir jag imponerad på de som klarar av att springa riktigt lång, under i mina ögon vidriga förhållande. Ta bara de som sprang Stockholm Marathon nu för ett tag sedan. Visserligen så tycker jag att det är smått vansinnighet att springa så långt som drygt fyra mil, men det är ändå beundransvärt.

Sen så finns det de som skall vara ännu värre. Björn Suneson är en sådan. Han springer ifrån USA:s västkust till dess östkust, tvärs över hela kontinenten med andra ord. Imponerande, absolut, men också rent galenskap i mina ögon.

SVD - Björn Sunesons löparblogg

Jag var ute och cyklade lite idag, i totalt två timmar på ett ungefär. Rätt lagom långt för mig tycker jag.

Men så kommer jag hem och läser om vad Jonas gör när han är ute och cyklar. Cirka 70 mil på fem dagar. Men nåja, den mannen är väl lite mer vältränad än vad jag är och kanske dessutom lite mer galen.