Sadsmiles (b)loggbok

Idag, den 28 februari 2008, är det exakt tio år sedan kårhuset i Borås brann och två personer miste livet och åtta skadades.

Denna brand är för mig att av de ögonblick i livet där man minns vad man gjorde, hur man fick reda på det och mycket mer i detalj, även om det har gått många år sedan händelsen.

För mig var det så att min bror ringde mig rätt sen den aktuella lördagskvällen. Han och hans dåvarande flickvän (nuvarande fru) hade varit och handlat sent på kvällen och var på väg hem. Kårhuset låg nästan mitt emellan affären och deras bostad. Han ringde mig och sa att det nog brinner vid kåren eftersom det rök lite ur byggnaden och det stod ett par brandbilar utanför. Enligt hans beskrivning så misstänkte jag att det var bastun som brann eftersom jag visste att den låg ungefär där jag uppfattade att det rök.

På den tiden hade jag inte tillgång till Internet hemma så jag fick inta information främst via text-tv och radio. Det var så pass sent på kvällen att det inte fanns mycket till nyhetssändningar på TV.

Snabbt så fick jag i alla fall reda på att det var betydligt mer än en bastubrand. Det pratades om många döda och skadade. Till slut så fastställdes det i alla fall till att det var två döda och åtta skadade.

Jag minns att jag var nere på Högskolan dagen efter, alltså på söndagen. När jag skulle gå därifrån så mötte jag ett stort gäng människor varav många grät. Jag insåg att det var personer som stod de omkomna nära, till exempel klasskamrater och så. En kyrka i närheten hade nämligen öppet för de som ville komma och skolans präst (jo, Högskolan i Borås har en egen präst) fanns till för de som ville ha stöd.

Dagarna efter branden så ställdes det fram ett bort i entrén som snabbt fylldes med blommor ifrån många runt om i landet. Det fanns också en pärm med kondoleansbrev. Det var imponerande att läsa dessa, det var mest brev ifrån andra skolor och deras studentkårer men också brev ifrån regeringen och från kungahuset. Jag tyckte att det kändes stort att så många brydde sig om lilla Högskolan i Borås.

Det tog lång tid innan jag vågade mig upp till det som återstod av kårhuset. Jag gillade den byggnaden så otroligt mycket och jag tillbringade mycket tid där och det kändes verkligen otroligt jobbigt att allt nu var borta. På översta våningen, våning tre, så fanns det som jag gillade mest och besökte mest – Caféet och restaurangen. Här serverades got kaffe och fikabröd om man var sugen. Men man kunde också äta otroligt koda middagar där, restaurangen var så omtalad att större delen av besökarna var andra än studenter på skolan. Det var folk som jobbade runt omkring kårhuset.

I alla fall, jag tillbringade timmar uppe på den våningen ibland. Hade jag inget att göra så gick jag dit och fikade. Man kunde också spela biljard där eller flipper. Det fanns ett par sköna soffor som man kunde sitta och slappa i och kanske läsa eller se på TV eller på någon film på video.

Jag måste säga att kårhuset som fanns på den tiden verkligen är saknat av mig.

BT - Tio år efter kårhusbranden 

Andra bloggar om: Kårhusbranden, Borås, Studentkåren, Högskolan i Borås

Bor man som jag i en lite mindre stad så kommer man ofta på saker som man ser i storstäder och som man önskar skulle kunna finnas i ens egen stad.

Jag vet själv hur det var för många år sedan då det till exempel inte fanns någon McDonalds här i stan. Ville man äta på McDonalds så fick det bli när man besökte Göteborg. Sen så dök det upp en restaurang här i stan och man var snudd på överlycklig och det var stort att gå dit och äta. Nu har vi fyra restauranger här i stan och det är åratal sedan jag var på en och åt senast.

Under 90-talet så fick jag höras talas om en kedja av caféer som heter Wayne´s. På den tiden så fanns det så vitt jag minns enbart i Stockholm. Så under en veckas semester i Stockholm år 2000 så besökte jag deras olika caféer flera gånger. Sedan en tid tillbaka så öppnades det ett Waynes café här i stan också och det var grymt kul att gå dit och fika. Sen öppnades det ytterligare ett och ett tag senare ett tredje. Nu var det ett tag sedan jag besökte Waynes, nyhetens behag är liksom över.

Det finns andra café-kedjor som jag tycker låter intressant och som jag önskade skulle komma till stan. Espresso House är en sådan. Idag så upptäckte jag till min stora glädje att det är på gång, om cirka två veckor öppnas ett sådant ställe här i stan. Jag lär väl besöka stället en och annan gång, sen lär jag nog tröttna på det misstänker jag. Men det är kul att kedjan etablerar sig här i stan.

Nu finns det ett par matkedjor till som jag verkligen vill ha hit. Pizza Hut har jag drömt om länge, det borde kunna funka tycker jag. Subway är en annan kedja som jag skulle uppskatta om de kom hit. Det fanns förövrigt ett ställe här i stan för ett antal år sedan som hette Nemos där man kunde äta de mest fantastiska Subsen.

Det är väl de matkedjorna som jag önskar skulle komma till stan. Burger King fanns här men försvann, kom de tillbaka vore det bra. Sedan så kan man väl bara drömma om att Starbucks skulle etablera sig här. Med tanke på att de inte ens finns i Sverige så känns det väldigt avlägset att de skulle komma hit.

Fick idag PC Tools program Desktop Maestro 2 som jag nyss installerade.

Programmet skannar bland annat datorn för att leta upp eventuella fel. Efter skanningen av min dator så fick jag testresultatet – ”320 problems found”.

Det är väl ett under att datorn går igång då (vilken den i och för sig knappt gör). Fast efter en titt i listan på alla fel så såg jag att det kanske inte var så farligt.

Det lät värre än vad det var med andra ord.

En ny bostadsletarsida har dykt upp på nätet som en konkurrent till den utmärkta Hemnet.

Booli är namnet på den nya tjänsten och jag har testat den lite nu under dagen. Det är ett jäkla snyggt gränssnitt måste jag säga och sökfunktionen som bygger på Ajaxtekniken ser bra ut. Men, och detta är ett stort men, tjänsten söker ju helt galet.

Sökte först på lediga lägenheter i Borås, det fanns inga. Sökte sedan på lediga lägenheter i Göteborg, och får upp ett antal som visade sig ligger i Södertälje. Vid tredje sökningen så söker jag på lediga bostäder av alla slag i Västerås och får upp en lång lista. När jag klickar mig in på dessa så visar det sig att de, enligt tjänsten, skall ligga på Östermalm i Västerås men enligt kartan på sidan så ligger de mera i Vasastan i Stockholm.

Som sagt, söktjänsten ser inte ut att vara helt optimerad. Men snyggt var det.

I ärlighetens namn så skall jag tillägga att det står på deras sida att de har lite problem. Jag vet inte om mina sökresultat är ett tecken på dessa problem. 

Andra bloggar om: Booli, Hemnet, Bostäder, Lägenheter

DN - Fastighetsmäklare i bråk om ny sajt

Det är storm här nu, igen.

Tycker personligen att det är trevligt med stormar, så länge ingen kommer till skada.

Var själv ute vid två tillfällen strax innan stormen nådde sin kulmen, det blåste rejält redan då. Först så var jag nere i stan en sväng. Vid ett par tillfällen så höll jag på att blåsa om kull och vid två tillfällen så fick jag hålla i mig i stolpar eftersom det blåste så enormt. Nu skall man ha i åtanke på att jag är en någorlunda stadig bit med en matchvikt på 76-77 kg, och hade alltså svårt att hålla mig på fötterna.

Sen så var jag upp i affären och handlade lite mat, då hade det nog satt igång på allvar tror jag. När man går hem ifrån affären så brukar det nästan alltid vara motvind, att ha stormstyrkor i motvinden var inte lätt. Det underlättade ju inte att jag bar på två välfyllda påsar med mat.

En sak undrar jag när det gäller stormarna – Varför inträffar de alltid när det är helg? Så vitt jag minns så har alla storma under den sista tiden inträffat fredag till söndag.

Andra bloggar om: Storm