Såg att Kristina Axén Olin är sjukskriven pågrund utav att hon anser sig vara alkoholist. Varje gång jag hör hennes namn så tror jag att hon tillhör socialdemokraterna, fast att hon i själva verket är Moderat. Jag vet inte varför jag tänker så men jag blir alltid lika förvånad när jag ser att hon är Moderat.
I och för sig, de flesta Moderater uppträder ju som socialdemokrater idag. Det är med andra ord lätt att se blanda ihop de ideologiska åskådningarna hos politiker idag.
I alla fall, all missbruk är tragiskt, oavsett vad det är för slags missbruk. Att bruka något är bra, men att missbruka det ett helvete. Frågan är ju när man passerar gränsen mellan bruk och missbruk. Det tragiska är nog att i det flesta fall så är det personen ifråga som upptäcker det sist, alltså att man har gått över ifrån att bruka något till att missbruka något.
Att bruka något är i många fall något positivt. Tar man alkohol som det nu gäller i Kristinas fall, så är det enbart trevligt och gott att ta ett glas eller två en kväll. I mitt fall så har jag denna fredagskväll druckit 1½ glas rödvin och en skvätt whisky. Hur mycket det är i ren mängd vet jag inte, jag tror att whiskyn var motsvarande en sexa, alltså sex cl. Hur mycket vinglaset rymmer är jag osäker på men det är ett rätt litet glas, kanske 15-20 cl. Inga större mängder med andra ord och jag känner mig inte ens berusad. Med andra ord så har jag brukat alkohol på ett någorlunda positivt sätt ikväll.
Men jag kunde lika gärna ha druckit betydligt mer. Den låda med vin jag öppnade tidigare ikväll kunde vara tom nu och även flaskan med whisky. Skulle jag druckit den mängden så skulle jag ha missbrukat helt klart. Det är ju en mängd som ligger långt över den gräns jag personligen anser normalt att dricka under en och samma kväll.
I mitt fall så har jag svårt att dricka mycket alkohol. Jag älska viner och i synnerhet röda viner. Men jag har nog aldrig klarat av att dricka mer än tre glas på en kväll. Jag har försökt att dricka en 75 cl flaska under en och samma kväll men det går inte. Efter några glas så smakar det inte gott längre och då klarar jag inte av att dricka det. Jag dricker vin och whisky för att det är gott och när det inte är gott längre så ser jag ingen anledning till att dricka mer.
Är man missbrukare så tror jag inte att man tänker så längre. Då vill man bara ha i sig en så stor mängd alkohol man kan komma över, oavsett hur det smakar.
Lagom är bäst med andra ord, i alla fall när det gäller alkohol. Gäller det missbruk av till exempel narkotika så ligger väl gränser för lagom vid noll användning. I medicinskt syfte så kan det kanske vara ”bra” med ett visst intag av narkotiska preparat men inte annars.
I alla fall, för att komma till punkt, all missbruk är tragiskt, oavsett vad det är för slags missbruk och vem som är missbrukaren. Det är också tragiskt att de som en gång har börjat missbruka får svårt att i framtiden bruka. Är man nykter alkoholist så är bara en klunk av en alkoholhaltig dryck ett snedsteg som kan leda raka vägen tillbaka till helvetet. Därför så anser jag att man bör försöka hålla sitt bruk till just ett bruk, inte omvandla det till ett missbruk. Gör man det så lär man få svårt att återvända till ett normalt bruk.
SVD - Axén Olin sjukskriven en månad
DN - Axén Olin borta för alkoholvård
Andra bloggar om: Kristina Axén Olin, Missbruk, Alkohol
