RFID
Hörde på radion tidigare idag att biblioteken i Västra Götaland kommer att införa ett RFID-chip i alla böcker. Meningen med detta är att man på ett enklare sätt skall kunna spåra upp försvunna böcker.
Kritiker mot denna idé säger att det i stället kan utnyttjas till att ha koll på vad folk lånar för böcker. Den kritiken har jag svårt att förstå eftersom man redan idag kan kolla detta. Alla lån lagras ju när man lånar en bok. Visserligen så har jag starkt för mig att detta sedan raderas ur databasen när man returnerar boken. Det går med andra ord inte köra någon koll då och då för att se vilka böcker Herr X har lånat till exempel. Vad är det då som säger att framtidens lagringar inte kommer att utföras på samma sätt? Bara för att ett chip sätts fast på boken så kommer det ju inte omedelbart och automatiskt innebära att alla lån lagras för evigt.
Jag ser bara stora fördelar med detta system. Den största fördelen är väl den att man lättare kan hitta en bok som har försvunnit inne på biblioteket. Jag förmodar att alla de som besöker bibliotek relativt ofta någon gång har varit med om att en bok skall finnas inne men den står inte på hyllan. Man frågar en bibliotekarie om hjälp men denna hittar inte heller boken trots ett ivrigt letande. Till slut så brukar bibliotekarien ge upp och säga ”Troligen har något ställt den på fel hylla”.
Men ett RFID-chip i boken så skulle man ju kunna lätt hitta boken om den nu hade hamnat på ett annat ställe i biblioteket.
Kan berätta en kul sak angående att ställa böcker på fel ställe i biblioteken. För några år sedan så gick jag en utbildning på Högskolan i Borås och under en kurs där så skulle vi använda oss av en bok som bara fanns i ett exemplar på biblioteket och detta var ett exemplar som inte var för utlåning. För att vi i klassen skulle få ha detta exemplar för oss själva (har för mig att någon annan kurs också använde boken) så sattes den på helt fel hylla och sedan så gick placeringen runt från mun till mun i klassen. Fult som bara den kanske men effektivt. Ingen annan än vi i klassen visste var boken fanns så vi fick ha den i fred. Det var väl ett ögonblick då ett chip i boken inte skulle ha varit så lyckat.
