Sadsmiles (b)loggbok

Var i en affär idag och handlade. Kassörskan hade ett ovanligt häftigt förnamn.

Hon hette Honey! I alla fall enligt kvittot.

Det var troligen den första jag har träffat på med det namnet.

Men en sak funderar jag på. Om hon nu har en pojkvän/flickvän, vad säger han/hon till henne då? Honey Honey? Älskling Honey?

Häftigt namn var det i alla fall.

Åh vad jag önskar att jag vore där.

Jag får banne mig gåshud och ståpäls trots att jag sitter här cirka sju mil från arenan och ungefär en vecka för sent.

Fast en sak kanske inte stämmer. Bilderna från konserten må vara i från Ullevi men ljudet är från live-dvd:n från hans konsert i Knebworth, England. Men jag tror ändå att det var samma magiska känsla, minst.

Blev idag ”haffad” av två sådana där försäljare ifrån Telenor. Två killar var det, båda såg ut som om de hade frikort till stadens alla gym och solarium samt modebutiker. Sliskiga typer med andra ord. Tuggade tuggummi gjorde de båda två också och båda såg ut som om de hade en personlig inställning som löd ungefär – ”Fan vad jag är häftig”.

I alla fall, den kortaste och blondaste av de båda stoppade mig och frågade vad jag hade för mobilabonnemang.

Varför tar det för givet att man har en mobiltelefon. Okey, nästan alla har väl det.

Jag sa att jag hade Telenor. Då undrade han hur länge jag hade haft detta abonnemang. Lite mer än två år sa jag då. Sen så undrade han hur mycket jag betalde i månaden. Cirka 100 kronor svarade jag.

Då sa han att han att han kunde erbjuda mig ett nytt abonnemang som var billigare och dessutom så skulle jag få en ny telefon utan kostnad.

Säkert, tänkte jag. Det finns ingen som ger bort en telefon helt gratis. Visst slipper jag att betala den där i affären men jag får en förhöjd månadsavgift i något år eller två.

Detta sa jag dock inte, i stället så sa jag att jag har funderat på att byta telefon men jag väntar på att K800I kommer ut i butiker. Hade de den telefonen att erbjuda så var jag intresserad sa jag till honom. Han lade då ifrån sig penna och abonnemangsformulär utan att säga något. Men försäljare nummer två, lång och mörkhårig, lade sig då i diskussionen och frågade vad det var för telefon jag sa att jag var ute efter.

Sa då att det var K800I och då sa han att han hade beställt en sådan till sig själv och att det var en väldigt bra telefon. Jag sa att den verkar helt okey och då sa han att den var bra och den borde jag köpa. Sen så önskade han mig en trevlig dag.

Jaha, det är så här man blir av med dessa försäljare. Man säger alltså att man funderar på att byta abonnemang och telefon men först när en telefon som ännu inte har kommit släpps på marknaden. Tidigare så jag bara sagt att jag inte är intresserad och gått därifrån. Samtidigt har jag då nästan känt att de klistrar fast en lapp på min rygg där det står ”IDIOT”.

Jag tycker att det är riktigt kul att sitta och lyssna på kommunikationen mellan basen nere på jorden och rymdfärjan STS-121.

Tidigare idag så blev besättningen intervjuad av olika amerikanska radiostationer. Varje station fick några minuter var för att ställa frågor.

En station ställde frågan ”– Allt har gått helt felfritt än så länge, är ni överraskade över att allt har gått så bra?”.

Vad svarar man på en sådan fråga? ”– Ja, vi förväntade oss att rymdfärjan skulle explodera men det har den inte gjort så vi är väldigt överraskade över att det har gått så bra.”

Sen så lät det som om de hade datorproblem. Basen instruerade personalen på färjan att de skulle kolla i en folder som hette STS-121 och som låg på C-hårddisken. Fixade de den filen så kunde de få igång Outlook.

Outlook? Kan de maila från färjan också? Häftigt värre måste jag säga. Undrar om de läser bloggar också?

Hello STS-121, how are you?

Jag vet inte vad som är svettigast, det varma vädret eller att äta jalapeno.

Svettigt är det i alla fall.