I morgon så börjar Tour de France, äntligen. Det är ju sommarens stora idrottshändelse.
Ser verkligen fram emot det hela men så här dagen innan start så har det redan kommit tråkigheter.
Två av favoriterna till segern i år får inte starta på grund utav dopning. Det är Jan Ulrich och Ivan Basso som är avstängda, plus några andra cyklister till.
Man undrar ju egentligen varför de gör så här? Varför de tar riskerna bara för att bli aningen bättre? Det är ju inte bara risken för att bli upptäckt som de tar, de riskerar ju också att förstöra sina kroppar för all framtid.
Vad är det som får idrottsmän (och kvinnor) att riskera allt bara för att eventuellt få lite ära och berömmelse? Vore det inte bättre att nå toppen på de man kan prestera på naturlig väg och gå till historien som den stora vinnaren som vann ärligt i stället för att gå till historien som den som fuskade till sig 15 minuter i rampljuset.
Andra bloggar om: Doping, Jan Ulrich, Ivan Basso, Tour de France