Sadsmiles (b)loggbok

I natt så brann det på Högskolan i Borås. Visserligen så var det inte en så storbrand, det automatiska brandlarmet och sprinklersystemet hade fungerat perfekt. Enligt räddningstjänsten så kunde det dock kunnat att bli en svår brand om dessa saker inte hade fungerat. Lite otäckt, jag är före detta student på skolan och även om jag just är en före detta student så har jag ändå starka känslor för skolan. Det är liksom min skola, trots att jag nu läser på Högskolan på Gotland.

Det väcker också en hel del obehagliga känslor inom en när man tänker på det här. Den 28 februari 1998 så började det brinna i dåvarande kårhuset, tillhörande högskolan. Två personer fick sätta livet till, många blev svårt skadade. Än i dag så står faktiskt den utbrända ruinen kvar mitt inne i Borås, granne med stadshuset. Huset var K-märkt om jag inte minns fel och skall väl helst inte rivas, trots att det bara är sotiga tegelväggar kvar. Det planeras att bygga lägenheter på tomten och troligen så måste de byggas inne i ruinen, tegelväggarna som nu står där skall alltså stå kvar och bli det nya husets fasad, om jag nu har fattat allt rätt.

Jag var inte speciellt kåraktiv då och jag har aldrig varit där. Men jag var ofta och besökte detta kårhus. Anledningen var tredje våningen. Där fanns restaurangen och caféet. En mysigt inredd restaurang med mat som dels var väldigt billig och dels var något så otroligt god. Kocken som jobbade där större delen av tiden kårhuset låg där hade tidigare jobbat på några fina restauranger och kunde verkligen laga mat, även om det ”bara” var husmanskost. Förutom restaurang och caféavdelningen så fanns det också en ”slapparavdelning” med TV, flera sköna soffor, massor av sällskapsspel, biljardbord, flipperspel med mera. Det gick lätt att tillbringa timmar där på våning tre om man hade tid till det.

Dagens kårhus har jag knappt varit inne i. Det ligger numera jämte Högskolan, inrymt i före detta Folkets Hus. Jag har varit inne i kårexpeditionen, i en större sal där jag har tentat en gång, samt i den stora konferenslokalen, före detta biografen Folkan. Nuvarande kårhuset saknar charmen som det gamla hade. Nu är det ett stort högt fyrkantigt funkishus, förr så var det en gammal industrilokal i rött tegel.

Jag tycker att det är rätt kul att då och då sitta och småprata på nätet via ett chattprogram. Jag har både Messenger och ICQ installerat och båda är ju bra, även om jag tycker att ICQ är aningen bättre.

Men tyvärr har jag inte så många på mina kontaktlistor, vet inte varför det har blivit så. Jag känner ju många både live och på nätet men ändå är listorna rätt små.

På min Messengerlista så har jag åtta kontakter, varav sex stycken är så att säga närmast sörjande. På min ICQ har jag bara två, och båda dom finns på Messenger också.

Det är lite trist att det är så men samtidigt är det i och för sig lite praktiskt också. Har man för många på kontaktlistan så blir det kanske lite stressigt om många vill prata samtidigt.

Gick och lade mig runt 02.00 i natt och låg och läste en stund. Var tvungen att gå upp senast 08.30. Så jag tänkte som så att om jag somnar senast halv tre så får jag sex timmars sömn, alltid något.

Jag somnade nog runt halv tre tror jag så det vore ju frid och fröjd, om det nu inte vore för att jag vaknade vid sex i morse och var klarvaken och hade svårt för att somna om. Låg säkert vaken minst en timme och kände mig mer och mer stressad över att jag var tvungen att få sova lite till.

Jag somnade i alla fall så småningom, sov en halv timme längre än vad jag hade tänkt mig (gick upp strax efter 09.00). Fick sedan jäkta lite eftersom jag skulle med en buss hem.

Kände mig pigg när jag vaknade men när jag väl har kommit hem så känner jag av tröttheten.

Skulle in och kolla på nyligen.se. Först så skrev jag nyfiken.se och Det hittades ingen sida med det namnet. Just det tänkte jag, punkt nu är det ju. Men nyfiken.nu fanns inte heller. Då kom jag på misstaget, ”nyfiken”, det skall ju vara nyligen. Så jag skrev nyligen.nu och ingen sida hittades. Först i fjärde försöket hittade jag rätt då jag skrev nyfiken.se

Jag som normalt inte har svårt med url: r. Måste ta lite kaffe nu så hjärnan vaknar till liv.

Gick igenom föräldrarnas samling av videoband och hittade flera avsnitt av Albert & Herbert. Kunde inte låta bli att titta på dom. Det var verkligen en nostalgitripp måste jag säga. Visst minns jag hur bra alla avsnitt var som man har sett men inte att de var så bra som de egentligen är. Det är verkligen humor på hög nivå och det är en enkel humor, inte tillkrånglad och så.

Thomas Von Brömssen i all ära, han är bra och rolig. Men det finns inte och kommer nog aldrig mer finnas en komiker och skådespelare som Sten-Åke Cederhök. Hans agerande och hans förmåga att leverera repliker i exakt rätt ögonblick är otroligt. Sen så ser man ju att han improviserar väldigt mycket eftersom Thomas ibland inte kan hålla sig för skratt.

Kul att se några avsnitt, serien är saknad, verkligen saknad.