Mitt inlägg till Blogstafetten ligger nu officiellt ute.
Jag fick ihop en del text men inte så mycket som jag hade hoppats på att kunna skriva. Ämnet var svårt, himla svårt. Jag hade en del ämnen som jag fasade över att eventuellt få. Att skriva om Irak var inget av dom innan jag fick ämnet, men när jag väl hade fått ämnet så lade jag till det på den listan.
Vet inget om vad som händer i Irak just nu, inte mycket i alla fall. Därför var det svårt att sia om framtiden. Men jag tänkte en stund och skrev lite i alla fall. Har fått en kommentar, via mail, som var positiv så någon har gillat det jag skrev i alla fall. Fast enligt min statistik är det inte många som har läst det. Jag trodde att alla som medverkar i blogstafetten läser allas bidrag, jag har nog läst alla tror jag.
Jag har sett fram emot den dagen jag skulle få mitt ämne ända sedan jag gick med i blogstafetten. Det har varit en tid med en spänd förväntan. Nu är allt över. Nu har jag inget att vänta på längre.
Det ser ut som blogstafettens tid är över när sista personen på listan har fått sitt ämne och skrivit om det. Det är synd, jag gillar idén. Att få ett ämne att skriva man kanske inte själv skulle tänka på att ta upp är en utmaning. Jag har fått en liten idé som är en vidareutveckling av blogstafetten. Som det är nu så får man ett ämne och sen är det över. Men tänk om man hade en liten lista, inte med för många, och där man gick runt varv efter varv. Alltså att man skrev ett ämne och sedan efter en viss tid fick ett nytt ämne. Jag gillar verkligen idén om att få ett ämne som man måste skriva om, det är en rolig och trevlig utmaning.
Får fundera på detta.