Stress
Skrev ju igår att jag hade varit på en förläsning i omvärldsanalys. Mitt första intryck var att det verkade vara ett flummigt ämne. Men efteråt, eller rättare sagt under tiden, så insåg jag att det var ett väldigt intressant ämne. Egentligen så är det ett ofantligt stort ämne eftersom det omfattar allt det som finns i vår omvärld och allt det som ständigt förändras.
Gårdagens föreläsning handlade om mycket men mest om information. Om hur vi ständigt matas med mer och mer information ifrån fler och fler källor. Detta är något som har kommit under de senaste åren. Ta bara för ca 100 år sedan då vi i Sverige till stor del levde i bondesamhället. Informationen då kom kanske mest ifrån prästen under söndagens predikan, från skvaller och annan mun till mun förmedling. På sin höjd så fanns det några få som hade en tidning eller böcker där de fick information ifrån. Sen kom radion och sen kom TV:n som ytterligare informationsförmedlare. Idag, några år in på 2000-talet så matas vi med information från ett stort antal håll. Vi har massor av tidningar, både nyhetstidningar och faktatidningar, vi har en massa TV-kanaler och Text-TV, vi har ofantligt många radiokanaler, vi har Internet, SMS, WAP, reklam och så vidare. Vi blir allt mer matade med mer och mer information dagligen dygnet runt.
Föreläsaren hade undrat om det finns en gräns på hur mycket information man egentligen kan ta emot innan vi eller kanske främst hjärnan kollapsar. Personligen tror jag att man kan ta emot mycket eftersom vi hela tiden, medvetet eller omedvetet, väljer och vrakar bland den information som kommer och bara tar emot det som intresserar oss. Allt det andra låter vi gå in genom ena örat och ut genom andra. Men visst, det finns säkert en gräns för hur mycket det går att ta emot innan kroppen säger ifrån. Trots allt så finns det ju ett begrepp som heter informationsstress. Alltså en stressymtom man kan få av allt för mycket information.
Tänkte lite på detta och kom fram till att man kanske borde införa ett nytt yrke – Informationsdesigner eller kanske är ett bättre namn Informationsregissör. En yrkesgrupp som sysslar med att ta fram just den information som en enskild individ kan tänkas behöva. Eller är informationscoach ett bättre namn på yrket?
Lärde mig också att vi, trots det stora informationsflödet, inte lever i ett informationssamhälle utan i ett interaktionssamhälle. Detta för att vi faktiskt kan påverka den information vi får genom att antagligen välja att bry oss om information vi redan har fått eller välja och vraka bland information vi vill ta del av. Vi är interaktiva när det gäller informationsmottagning, inte passiva.
Idag var jag på ytterligare en föreläsning, denna gång var ämnet argumentation. Rätt intressant det också, även om föreläsningen kanske inte var så bra genomförd. Lärde mig en del i alla fall, till exempel att all argumentation bygger på tre beståndsdelar – vem, vad och vilka. Man kan också dela in argumentationen i tre andra delar – trovärdighet, fakta och känsla.
Idag på kvällen så har jag varit på en förläsning i projektledning igen. Var så där kul måste jag erkänna. Intressant är det men rätt så segt. Kan kanske bero på att jag under hela dagen har blivit matad av information och att hjärnan nu har sagt stopp och belägg, hög tid att vila systemet.
Dagens grekiska: Ethos, Logos och Phatos
